En kvinna bosatt i USA berättade följande:
”Min son kom hem en dag och berättade att alla barn i första klass skulle ha en julföreställning i skolan. Elias, som precis fyllt 7 år upplevde skolan som en ny och spännande del i hans liv. Han sjöng hemma dessa dagar och förberedde sig för föreställningen genom att memorera sångtexterna. Tråkigt nog såg det ut som om jag inte kunde närvara vid föreställningen. Orsaken var den stora arbetsbelastningen på jobbet inför julens vila. Men som tur var lyckades jag ändå strax innan föreställningen slita mig loss ifrån jobbet. Med bestämda steg beslöt jag mig för att hinna dit för min sons skull. Jag hann precis komma fram i rätt tid innan föreställningen skulle börja. Det var många föräldrar och barn på plats och jag kände förväntansfulla blickar i lokalen inför barnens uppträdande. Varje klass kom in i salen med respektive lärare för att framföra sången de övat på i flera veckor. Tidigare hade skolledningen fattat ett beslut att julfirandet inte fick ha någon koppling till kristen lära. Med tanke på detta förväntade jag mig inget annat än skoj, underhållning, sånger om tomten och vintern utan något särskilt djupare innehåll.
Flera klasser framförde sin sång och jag väntade på att min sons klass snart skulle framföra sin. Min sons klass, 1C, reste sig nu upp med sin lärarinna för att framföra sången som hade temat ”julens kärlek”. De var alla vackert klädda i julens färger och intog scenen. De barn som stod på första raden hade fått som uppgift att bokstavera sångens titel med stora bokstäver. En efter en lyfte de fram den skylt som visade en bokstav i låtens titel på engelska ”Christmas love”. För varje ord som sjöngs så uppvisades en bokstav som började på det ordet. När barnen sjöng om julen, ”Christmas” på engelska så visades skylten ”C” upp för åhörarna. När barnen fortsatte sjunga om Glädje så lyfte ett av barnen fram skylten ”H” - Happiness på engelska och så vidare. Sången flöt på problemfritt och barnen sjöng vackert. Jag trivdes och kände en välbehövlig sinnesro under föreställningen efter all stress på jobbet.
När barnen bokstaverat klart ordet ”Christmas love” hände det oväntade. En flicka på främre raden som hade till uppgift att visa upp bokstaven ”M” i ”Christmas” råkade hålla upp skylten upp och ner så det istället formade bokstaven ”W”. Flickan var helt ovetandes om detta medan några av barnen bland åhörarna fnittrade åt hennes misstag. Men flickan hade ingen aning om att de skrattade åt hennes fel, så hon stod där och höll fortfarande stolt upp sin skylt. Lärarna försökte tysta barnen medan sången fortsatte och resten av bokstäverna föll på plats. I publiken var det allt fler uppspärrade ögon när de insåg att skyltarna bildade orden ”Christwas love” istället för Christmas love. I det ögonblicket förstod vi att barnets misstag istället dolde en djupare sanning kring julen. Det fick åhörarna att tänka till och komma till djupare insikt kring julens egentliga budskap. Det är ändå det som julens kärnbudskap handlar om i skuggan av allt annat mindre viktigt vi ägnar oss åt. Under den mörkaste tiden på året skänker det lilla barnet, Jesus Kristus ljus och hopp till en mörk värld. Det kunde inte bli mer passande än att sångens tema ”Christmas love” pekade på Kristus och den obeskrivliga kärlek som Han stod för.
Christ was love, and I believe, He still is.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar